torsdag 8 maj 2008

Jag är glad om ...

svenska soldater klassas som skvallerbyttor! Om svenska soldater tiger med att de eller andra utsätter mäniskor, however förtjänta, för inhumana, förnedrande eller smärtsamma förhörsmetoder eller annan kränkande behandling så hoppas jag att de aldrig mer får åka på några uppdrag eller att de tillfångatas och själva utsätt för samma typ av behandling!
Vem fan vill vara med om att bryta mot folkrätt eller moraliska principer? Visst förstår jag argumentet att om vi inte är där kan vi inte heller påverka, men om vi inte protesterar kan vi ju heller inte påverka! Eller?
Jag är dessutom ganska upprörd över gravsättningsskandalen. Själv skiter jag ganska högaktningsfullt i hur min kropp blir behandlad efter jag gått hädan, men jag vet av bekanta som jobbar infom vården hur viktigt det är, hur den döda behandlas och allt fint man gör för den dödas skull och för de anhörigas skull. En av de mest osentimentala och rationella människor jag känner berättade för mig för några år sedan hur rutinerna är efter någon har gått bort på det demensboende hon arbetar på ser ut. Med ömhet i rösten berättade hon hur kroppen tvättas och kläs, hur man borstar hår, rakar och ibland till och med sätter på en droppe av den dödas rakvatten eller favoritparfym. Varför skulle denna omsorg upphöra bara för att prästen har läst över kroppen?
Själv vill jag komposteras och att ett Breaburn-träd ska planteras över min kompost-hög. Så det så.

Inga kommentarer: