tisdag 14 oktober 2008

Hur gör man ingenting?

Tant Doktor var förstående, men jag svarade visst fel i självskattningsprotokollet, för hon ville inte släppa iväg mig utan recept på lyckopiller och sjukskrev mig på en månad "till att börja med"! Eh, nu utvecklar sig ett eller två tänkbara scenarion för mitt inre öga:
1. Jag trivs så bra med min nervarvning, kommer igång och skriver min roman, gör sjuttioelva olika modeller av sölj-modeller, säger upp mig från jobbet och kommer aldrig tillbaka igen, eller
2. Jag blir fullständigt skogstokig.
3. Just det, det var ju bara två...
Ah, den som lever får se. Fick en månads lyckopiller tills de klurat ut vad som annars kan vara fel på mig... Är inte förtjust, särskilt som jag vet att man inte bör dricka något rödvin när man äter tabletter och jag hade sett fram emot att sörpla ett eller annat glas med väninnorna i Oxford, och jag vet att även om jag mår prima om en månad så vill de att jag ska äta tabletterna i SEX månader till. Jaja, bara det hjälper så.
Nu har jag satt autoreturmejl i postlådereglerna på jobbet, bett ekonomiassistenten att attestera mina fakturor, lämnat in sjukintyget och överlämnat känsliga elevärenden till respektive instans. Nu ska jag inte jobba mer på ett tag.
Fast doktorn sa, att om det känns bra så får jag gå till jobbet och FIKA.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Grattis! Nu börjar ditt nya liv när du får fundera ut vem du är och vad du vill! Det är den största utmaningen och det största äventyret du kan vara med om - och du kan göra det hemifrån fåtöljen eller ute i skogen. Det krävs inga batterier, bara gott humör och ett nyfiket sinne!

Berander sa...

Håller tummarna! Har en hel del närgångna frågor, men de får vi evenellt ta vid ett annat tillfäle :)