I den lilla staden finns en löparklubb. De har ett begränsat antal medlemmar, och Maken får inte vara med. Det vill han inte heller, egentligen, eftersom han är en sådan där ensamvarg. Men han tycker det är roligt att springa i deras klubbmästerskap. Där får han vara med.
Idag gick det av stapeln igen, även om banan var något tillrättalagd, eftersom vi fortfarande har en hel del snö. Och han vann. Igen. För tredje året i rad!
Hihi! (Förra året med diskbråck, i år med hälseneinflammation)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar