Utvecklingssamtal

-Måluppfyllelsen är ju inga problem, men det vore jättebra om du kunde visa lite mer muntligt i de olika ämnena, säger Fröken.
-Mmmm, säger Prinsessan och tittar ut genom fönstret.
-För jag vet ju att du kan en massa, och du pratar ju gärna med mig. Tycker du det är jobbigt att prata inför klassen?
-Lite.
-Det hade varit jätteroligt om du som kan så mycket, ville komma fram till tavlan någon gång och förklara något problem eller räkna ut ett tal eller så, lirkar Fröken.
-Kanske, säger Prinsessan, och följer en fiskmås med blicken.
-Men jag vet ju att ni pratar en del hemma om olika saker, eller hur?
-Jo, men det är så jobbigt, för säger man något till pappa, så får man liksom en lektion med en gång, säger Prinsessan bitskt och rätar upp sig.
-Men det är väl inte riktigt sant, försvarar Mamman sin Make.
-Som igår, när jag skulle berätta att vi hade haft prov på vinklar och sådant... Så började han berätta om vad det hette på engelska och sedan så fick jag en 20-minuters lektion om hur antalet grader i en geometrisk figur ökar med 180 för varje hörn man lägger till!

Fröken ser perplex ut.

-Eh, jaha, det låter ju intressant...
-Du får ha tålamod med din far. Han har undervisningsabstinens och det går kanske över när han väl börjat jobba som sjuksköterska, säger Mamman och klappar Prinsessan på handen.
-Mmmm, säger Prinsessan och huvudet sjunker tillbaka ner på handen och blicken söker sig åter ut genom fönstret.