Suck...

Lite ledsen och trött idag. Inte ens mina gulleelever förmådde lyfta mig ovan gråtråket, trots stålande ansatser. Jag kan inte gå in på alla ledsamheter, men låt oss säga som så här att man kan bli lite chockerad och trött på:

Reaktionära kollegor som inte förstår att datorn inte är en krokodil som kommer att äta upp deras sedan länge beprövade metoder, och att de inte kommer att mobbas ut bara för att de är lysande föreläsare och katederpedagoger. De kommer att behövas även när eleverna får datorer.

På människor som inte förstår skilnaden mellan att lära sig och att göra. Vi gör en jäkla massa hela tiden, eleverna producerar en jäkla massa hela tiden, men det känns som de lär sig mindre och mindre.... "Vad kan jag göra för att få MVG?" inte "Vad ska jag kunna för att få MVG?" Dags för ett fokusskifte? Ärligt talat, det kan låta som jag blivit frälst, men att bara börja tänka mer på målet än metoden lyfte mig personligen från en jäkla massa jante och tristess, och jag trodde faktiskt att vi haft en läroplan som fokuserat på mål sedan typ... 1994?

På att det fortfarande finns elever som i år tre på ett studieförberedande program inte kan använda Word, och än mindre andra Office program. Jag ser en trend, och den kan vara fel, men jag ser den och det är att det är i huvudsak en grupp elever på vårt program som inte fått tillräcklig träning i att använda datorn, men det är väl bäst att inte nämna vilken. Jag skäms att släppa ut elever med slutbetyg år 2010, när i princip alla kursplaner nämner IT-kompetens i målkriterierna och i många fall även i baskriterierna för Godkänt. Visst har jag märkt att vissa elever helst vill lämna in ett papper i handen på mig, och i vissa fall även ett handskrivet papper, men att lägstanivån är så låg!? Det är inte elevernas fel, utan vi som misslyckats med att förklara att det här är en nyckelkompetens i deras framtida liv! Till och med om de ska bli hemmafruar kommer de att behöva kommunicera via datorn om de vill ha någon del av den demokratiska processen eller livet utanför hemmets väggar!

På att elever tillåts att gå kvar i skolan, som inte gör något, inte närvarar på hälften av lektionstillfällena och som stör de övriga elevernas kunskapsinhämtning genom att kräva omedelbar service och "kompensationsundervisning" när de väl dyker upp. Det gör det visserligen mycket lättare när man bara behöver läsa ett nationellt prov för att avgöra om eleven kan få ett IG istället för ett streck i en kurs. Alla de resurser som läggs på elever som inte vill skulle kunna finansiera hela en-till-en-projektet för alla elever på skolan.

Men jag är också glad över att jag har så underbara kollegor, sådana underbara elever (ingen nämnd, ingen glömd och även de "jobbiga" är rätt underbara ganska oftast de också) och för att vädret är himla trevligt.