På väg från Täby till t-centralen och hem. Jag blir alltid lite vemodig när jag ska lämna Stockholm. Jag har alltid trivts här, men precis som med Oxford är det en utopi att faktiskt leva det liv som man skulle vilja ha här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar