Migrän är underligt

Måndag är alltid strävsamt. Idag blev det extra tungt eftersom det första jag hörde när jag slog på radion var att skolan utsatts för en ordentlig vandal-attack och 21 fönster krossats. Väldigt många tusenlappar av våra skattepengar åt pipsvängen. Men frukosten med BF-tvåorna var jättemysig!

I vanliga fall så brukar datorn dra in magen och skärpa upp sig när IT-chefen närmar sig, men idag glömde den sig och betedde sig som den har brukat den senaste tiden, dvs den krånglade. Vare sig .rtf eller .wps vill den öppna, den frös och huttrade i IE och knorrade och hickade när IT-chefen försökte smeka den mjuk och samarbetsvillig.
-Du är den enda personen jag känner som verkligen sliter ut datorer! sa han, med närmast beundran i rösten. Jag fick i alla fall skrivit ut de flesta novellerna och packade ner hela högen för att ta hem och rätta.

I personalrummet träffade jag Informatören, som jag kom på att jag hade ett ärende till. Hon stod och vattnade blommorna och vi småpratade en stund i solljuset vid fönstret. När jag tackade för mig kände jag mig lite bländad, så där ni vet, som när man läser sommarpocket utan solglasögon och sedan går in för att fylla på ginåtonnicken. Men det gick liksom inte över....

I arbetsummet kände jag mig något yr, och fick kämpa för att hitta ett synfält. Då kom jag fram till att jag var inte bländad: Jag hade drabbats av tyst migrän; det tredje anfallet jag haft i mitt liv, och det hittills värsta. Jag slet åt mig en fesljummen cola ur fönsterlådan och kände mig som om jag ragglade hem. Men jag tror inte det syntes.

Väl hemma gled jag in i sovrummet. Jag kunde inte ens fokusera tillräckligt för att komma på att en huvudvärksablett kanske skulle vara bra, och definitivt inte vilken sorts tablett som är bäst. Innan jag somnade rasade en ena litterära stilfiguren efter den andra och jag var tvungen att skriva ner ett utkast till en dikt, Den första jag skrivit på ett par år:

Migrän

Solen har fastnat i näthinnan

Strimmor av smärta i halvdunkel

Kolsyrans gälla skratt

bubblar

i burken på sängbordet

Inte så bra, men stilfigurerna haglar: alliterationer, besjälningar, assonanser och överföring av sinnesintryck. Saknas bara en eller ett par hyperboler....

Det underligaste med tyst migrän är att man inte har ont i huvudet. Tabletten, om man tar rätt sort, dämpar ljus- och ljudauran. Jag tog inte rätt tablett, men när jag vaknade var den värsta ljusauran borta. Dock var vissa ljud märkligt förstärkta och skar igenom väggarna: Små underligt spöklika melodier svävade genom luften, kolsyran ringde mot aluminiumburkens insida, någonstans mullrade en motorcykel och ljudet gav mig nästan en ångestattack.

Maken kom hem och satte sig medkännande på kanten av sängen. Sänglampan kändes skarp. Jag blundade. Maken bläddrade i sin bok. Reflexerna skickade blixtar genom mina ögonlock. Jag var fullständigt kraftlös. Och somnade om.

Fyra timmar senare är jag fortfarande trött som ett 10 år gammalt IKEA-kök, men känner mig ganska ok igen. Hoppas det dröjer minst ett drygt halvår till nästa attack. Och att jag då kommer ihåg att ta rätt tablett.

Yassa

Det blir lite sparsamt med blogginläggen för tillfället, för livet är ett komplicerat 1000-bitarspussel. Jag har kommit så långt som till att sortera bitarna efter färg, lagt delar av kanten, men det är en herrans massa himmel och hav. Så jag försöker kontrollera de faktorer jag kan: Äter på regelbundna tider, lägger mig någorlunda i tid och försöker arbeta effektivt på jobbet och inte ta hem så mycket.

Pointsräknandet går så där, kan man säga. Börjar strålande varje vecka och kapsejsar sedan ganska omgående. Den här veckan var det hållandäsen som var fadäsen. Samt det faktum att jag faktiskt har varit så grymt trött att jag inte orkat motivera mig ut i höstrusket för löpning. Men veckan har bjudit på några godbitar:
Laxpuddingens jubelvarv har tidigare beskrivits. (den blev också tisdagslunch)
Tisdagens regnbågslax visade sig vara samma som Liiiidingöbarnens skollunch. 12,5 points för bara såsen var inte riktigt värt det, och jag blev på dåligt humör. (Gjorde dock soppa på regnbågsrester till onsdagslunchen.)
Kycklinglevergrytan mottogs med försiktiga acklamationer av barnen. Inte världsbäst, men fullt ätbart. (Lika god på torsdagslunchen med lingonsylt lånad ur personalkylen)
Gårdagens afrikanska kycklingrätt, Yassa, var ett lyckat experiment, även om barnen pillade bort lök och citron. (Den var om möjligt ännu mumsigare till lunch idag)
Idag blir det då renklämma med pepparrot. Och eftersom det är Äggets dag idag, mojjar jag till det och gör en äggröra att såsa till klämman med. Det verkar dessutom som vi blir ensamma till middag, Maken och jag, så vi får väl äta ett helt packet renskav var....

Receptet på Yassa? Jajemän!
Kyckling
3 citroner
3 gula lökar
chilipeppar (pulver)
svartpeppar
salt
olja, gärna sesam, jordnöt eller majs.

Stycka kycklingen, (om du inte använder filéer, det gjorde jag)
Lägg i en skål. Slå saften av de pressade citronerna över. Skiva löken tunnt. Tillsätt chilipeppar, svartpeppar och salt efter smak. Blanda, och låt stå tre timmar.

Ta upp kycklingbitarna ur marinaden och låt rinna av på en tallrik före du steker bitarna så de får en juste skorpa. Tillsätt löken och marinaden. Häll på ytterligare ett par dl vatten. Låt puttra ca 30 minuter, eller till köttet lossnar från ev. ben.

Servera med korngryn, ris, couscous eller nått.

Kostnad: Billig (beror på vilken sorts kycklingdelar man använder! Funkar lysande med lamm också, det slår jag mig i backen på!)
Svårighetsgrad: Enkel
Tidsåtgång: 4 timmar, varav 30 minuter som man faktiskt behöver göra något.

Fisk är bra för hjärnan

Det är säkert kycklinglever också, men Maken ringde från COOP och meddelade att han hittat sex regnbågslaxar (alltså foreller) i kyldisken, som kostade ingenting! Paketerade två och två kostade de en tia styck i stället för 35 kr styck! För sista försäljningsdagen var idag.
-Ta hem! sa jag, trots att vi hade fiskrätt igår, och en uppsättning barn hade fisk i skolan och den andra uppstättningen har i morgon.

Och fiskarna var blanka i skinnet och klara i ögonen, och var ljuvliga bakade i ugnen med bara salt och peppar, lite ångad broccoli, dito morötter, hollandais och cecile-potatisar. Jättegott och nyttigt...

IMORGON blir det kycklinglevergryta med rotfrukter och quinoa. Så det så!

Fiskpudding

Det har legat en förpackning med "laxputs" i kylen i närmare en vecka. Vi köper ofta sådant där billigt, och sedan gäller det att hitta på något med det. Idag kände jag spontant att LAXPUDDING, det var länge sedan.

Med tanke på att jag hade VV-möte och sedan var tvungen att handla så blev det lite sen middag, men det var värt att vänta på! Det blev jättegott! "Detta får du gärna göra många gånger", sa Prinsessan.

Laxpudding à la Lotta
6 port/5 points

8 kokta, skivade potatisar
350 g rökt laxputs (eller lika mycket "riktig" kallrökt lax), skuren i små bitar
ca 10 cm purjolök
1,5 dl kesella 1%
4 dl mellanmjölk
1 dl hackad dill
3 ägg
salt och nymalen svartpeppar
4 tsk smör till ugnsformen

Sätt ugnen på 200 grader. Blanda försiktigt den skivade potatisen, laxen och purjon och lägg i den smorda formen.
Blanda i äggen ett och ett i kesellan, tillsätt dill, salt, peppar och mjölken. Häll stanningen över potatis, lax och lök. Grädda i ugnen i ca 45 min.

Servera med ångad broccoli och morötter, och lyxa till med lite smällt smör (1 point per tsk), eller citronsmör, dvs pressad citron med smält smör. (1 dl citronsaft till 1 msk smällt smör = 3 points)

Svårighetsgrad: Lätt
Kostnad: Ganska billig

I morgon blir det kycklinglevergryta med rotfrukter. Det ska bli spännande att se vad barnen tycker om detta!

Måndag på jobbet

Jag har måndagen från helvetet. Det känns som Groundhog day heeeela tiden! Klockan 8 träffar jag BF-tvåorna. De är en pigg samling, som brukar göra mig på ganska gott humör. Fast de tycker att det är rätt träligt att börja veckan med 70 minuter svenska de också. Idag bestämde vi att nästa gång äta frukost ihop. Pumptermosdags kanske...

Sedan träffar jag Sp-tvåorna. De känns dubbelt så många som BFarna, för de kan aaaaldrig hålla truten. Det kan vara ganska så tröttsamt. Och irriterande. Och idag kände jag mig supertråkig. Och råkade släppa dem 20 minuter för tidigt!!!! Ingen protesterade, så jag var nog verkligen supertråkig...

Vid det här laget är klockan sisådär halv elva och magen börjar kurra. Jag har tio minuters rast mellan lektionerna och ett nytt språk, ny sal, så jag hinner precis tillbaka till arbetsrummet för att nypa en frukt och byta pärm. Idag, tack vare min fadäs, hann jag till och med andas och kolla en del faktauppgifter. Jag kunde inte för mitt liv komma på vad jag egentligen planerat för Sp-treorna, fast jag visste att jag planerat något innan helgen, och anteckningarna i almanackan var kryptiska. Det blev en föreläsningslektion, hela lektionen. Mest om den historiska bakgrunden till, och de historiska förhållandena under Realism och naturalism.

Fem minuter mellan de två sista lektionerna. Som tur var båda svenska. Klockan 11.55 och magen tyckte verkligen att det var lunch dags för länge sedan. Matsalen stänger tio över tolv, så det är bara att tala om för den att sluta hoppas. Svenska med Sp-tvåorna. De blir inte mindre snattriga under dagen. Den här gången tabbade jag mig och låg en vecka före i planeringen! Jag hade ju lovat dem den här lektionen att färdigställa sina affischer! Nu fick de tio nya ord, en genomgång av styckeindelning och tio minuter att jobba med sina affischer. På onsdag blir det redovisning. Skriflig. Då gäller det att jag har alla affischer redo och uppkopierade.

Klockan kvart över ett knaprade jag tre knäckebröd med tubpålägg i pentryt. Idag fick jag sällskap av en kvardröjande kollega och en senätande rektor. Det var trevligt. Sedan försökte jag få gjort något under eftermiddagen, men det är nästan hopplöst på måndagen: Man är så slutsprungen i hjärnan att det mest blir att slösvara på korrespondens, sköta frånvaron och som idag; skriva ut alla inkomna arbeten som behöver rättas. Någon annan gång...

Jag älskar mitt jobb, fast inte på en måndag...

Sex liter - ungefär

Hemma efter en synnerligen avslappnad helg i Farsans stuga. Jag har varit så trött, så trött, så trött, att man börjar tro att det är något fullständigt knas!
1: Det fanns inget kaffe. Jo, det fanns det väl, men bara ett oöppnat paket bryggkaffe, och min mage klarar inte dylika varor. Och jag GLÖMDE det ekologiska, rättvisemärkta pulverkaffet!
2: Det fanns inget nätverk. Vilket naturligtvis jag visste. Men jag hann liksom inte ladda ner de dokument som jag "måste" ha för att kunna göra något arbete i helgen, eller mejla Sara. Så jag orkade liksom inte öppna datorn. Eller ens tänka.
Men jag sov! Två hela nätter, utan att ens vakna för att gå och kissa! Och vi promenerade. Vi plockade svamp, spelade schack, åt, tittade på Public Service-tv, och sov.
Och det blev ca 1 liter gula kantareller (nu uppätna, till två måltider, tillsammans med ca 1 liter taggsvamp, varav en halv kasserades pga många maskar, och en fulltändigt delikat fårticka, för ovanlighetens skull UTAN maskar) och ca fyra liter rödgul trumpetsvamp och några trattisar.
I morgon är det tillbaka i grottekvarnen igen. Och jag är såååå rastlös! Jag känner verkligen att jag måste GÖRA något ANNAT!
(Förresten: Falkenberg kom på absolut SISTA plats i hela Sverige när det gällde personaltäthet i skolan. Däremot har vi många utbildade pedagoger...)

Sex på tåg, tillbaka i Falkenberg

Fullständigt full av idéer och material och och och ....

Somnade på tåget, men hann ändå läsa Mia Törnbloms nya bok, och kl 6 susade tåget förbi Värö och solen bröt igenom molnen och det var jättevackert.

Nu ska det jobbas som lärare och sedan ska jag till Torpet och mysa och jobba lite med texter och tankar kring texter...