Squashad

Efter onsdagens förödmjukande BodyPumpande låtsades jag vara entusiastisk när Maken föreslog att jag och Kronprinsen skulle följa med till squashbanan och värma upp honom före hans ordinarie pass med Håkan. Mikael, squashesset är fortfarande fotskadad (ja, gubbar över förti ska inte spela squash! Men försök tala om det för de tokarna!)
Det var kul, det medges, men jag skulle aldrig i hela livet orka att spela längre än tio minuter i taget. Och dessa korkade bolar som inte studsar!
Jaja, jag tror inte det blir någon varaktig karriär, för jag kommer inte att kunna spela med Kronprinsen; jag behöver någon som jagar mig runt planen om det ska bli något.
Jag skulle behöva någon som jagade mig runt jobbet också känner jag: återigen panik för jag inte har planerat färdigt måndagens 8-10 lektion. Isch, vad jag hatar att jobba till halv fem på fredagarna! Och börja kl 8 på måndagarna. Även om jag skulle hinna att planera måndagen på fredag förmiddag, så blir det liksom inte logiskt att planera den ena innan den andra är avslutad, och efter halv fem på en fredag känns det inte så motiverat heller....
Min kollega lade ut adressen till sin blog på skolans anslagstavla, så ni hittar länken till en bildlärares betraktelse i högermarginalen: Britas bilder.