Arn? Bha! Humbug!

Hade nog Dickens sagt... Såg filmen om Guillous hjälte i förrgår, och ja.... Funderade lääänge på vad jag skulle tycka om den... Tillslut var det bara ett enda oförsonligt litet ord som stod kvar: PINSAMT.
Pinsamt med den mästrande berättarrösten i inledningen! Hade bara fattats att det var Besserwiesser-Jan själv. Pinsamt av regissören och manusförfattaren att inte arbeta in den ganska dramaturgiskt onödiga informationen i dialog eller text. Nu blev det lite syntolkning över hela alltet.
Pinsamt med Arns skådespleri. Har karln inte mer än ett ansiktsuttryck?! Han log väl en gång, när han skulle till att pippa Cecilia, men annars var det ledsen hundvalp för hela slanten. Pinsamt dåligt av regissören att inte sticka något vasst i rumpan på honom för att få till ett lite mer varierat skådespeleri. Det är ju inte så att regissören haft med något Diva-ego att göra, utan har haft alla chanser att skrämma liv i den fullständigt okände unge mannen.
Pinsamt långsamt och förutsägbart. Nej, jag har inte läst böckerna, men jag tror att de måste vara betydligt bättre, fast det är Guillou. Hela filmen känns som om det vore PogoPedagog, det är bara plingen som fattas. Det bästa var hästen. Den var fin.

Annars har jag provsprungit Stadsloppsfemman idag. Eller, tror vi sprang ungefär i alla fall... Makens SciFi-klocka mätte distansen till 5.48, så något fel var det. MEN, jag sprang heeela vägen, på en bra tid. Ja, springa kanske är för mycket sagt, men joggade då... Huvudsaken är att fötterna höll, och jag klarar distansen. Sedan var jag duktig och styrke-Wiiade i en halvtimme: Armar och mage. Jag känner faktiskt att jag blir starkare och snabbare för varje dag nu, så det gäller att inte bli otålig och ta i för mycket. 10km i november, inte förr! Annars är risken att fötterna pajar igen.