"Det gör inget, mamma, det kan hända vem som helst" sa Mike och klappade mig på armen när jag var ledsen.
Fick inte jobbet som verksamhetsutvecklare på Scouterna. Fast det gör inte så mycket. Trivs mycket bättre nu än vad jag trodde att jag skulle göra innan skolan började. Nu har jag träffat alla mina elever, utom Ip som jag inte ska ha förrän efter jul, eller efter lovet, om jag känner mig som jag gör nu. Vi får väl se när det börjar hetta till och rättningarna börjar samlas på hög. Jag har redan tre högar som ligger, och som jag känner är svårt att hinna med. Men det är ju bara att välja: Antingen rättar man, eller så planerar man trevliga lektioner, eller så tar man sitt handledaruppdrag på allvar. Det går inte att göra alla tre. Men min tid kompromissar jag inte med längre: Jobbet är på jobbet. Hemma är jag mamma och scout. Förtroendetiden ägnar jag åt viss fortbildning, viss rättning, viss administration, men den bokförs nogrant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar