Länktan

Det finns någon annanstans dit jag nästan alltid längtar. En plats där varenda gatsten andas historia och sagor, där Middle Earth syns på avstånd en disig dag, där lyktstolparna fortfarande har pinnar och ser ut som de vuxit upp ur marken, där Underlandet ligger i nästa vattenpöl, där membranen mellan dimensionerna är som tunnast under ett speciellt träd i Botaniska trädgården och där Alice fortfarande leker i Christchurch Meadows där korna betar mitt i staden.



Oftast längtar jag lite, som ett bakgrunds brus på P3, men ibland kommer ett hugg i själen som sänker mig totalt en liten stund. Idag publicerade Percy en bild på http://oxforddailyphoto.blogspot.com/ som fick hela min själ att skrika:

Om en vecka kommer de rosa kronbladen att snöa över de förbipasserande, dansa nerför High Street i vårluften mot Magdalen Bridge och the Plain. Den varma vinden smeker de gyllene sandstensfasaderna ....