En-till-en, missar vi chansen att utvärdera?

Idag ska jag ha första lektionen på ett halvår med Spettorna. Hoppas de är vänligt inställda... Sedan ska jag försöka tigga mig med på inspirationskvällen med en-till-en-projektet. Det är så ytterligt synd att kommunen missar chansen att göra en ordentlig undersökning på projektets sociala konsekvenser! Tångaskolan, som är en stor skola med stort statistiskt underlag, skulle kunna undersökas ur elevhälsoperspektiv, nätmobbing, tid på datorn per dygn, hur föräldrarna upplever datorvanor etc. Enkät inför införandet av en-till-en i höst och uppföljning varje år i tre år på högstadiet skulle ge en bredare bild än det vaga "elevernas resultat förbättras" som anförs nu. Man skulle också ha bättre argument, för eller emot, än de lösa antaganden och teorier som debatteras på insändarsidorna i besparingstider.

Mina frågeställningar:
Skolperspektiv: Finns det grund för misstanken att elevernas lärarledda undervisningstid minskar? Påverkar detta elevernas resultat i nämnvärd utsträckning? (Om tesen att elevernas resultat generellt förbättras med datorstödd undervising stämmer, skulle den förbättras ännu mer om andelen lärarledd undervisningstid var konstant? Under förutsättning att lärartiden verkligen minskat... vilket många elever och föräldrar upplever som ett klart minus, medan förespråkarna för projektet menar att inte spelar roll, eftersom resultaten ändå är så goda...)

Hur förändras de sociala strukturerna i elevgrupperna? Har datorerna den utjämnande effekt som framhålls i vissa fall, eller kvarstår samma resultatmönster, dvs barn till bättre bemedlade och akademiskt utbildade föräldrar gör ännu bättre resultat, liksom de mindre studievana och kanske datorvana familjerna? Minskar eller växer klyftorna?

Vad händer med elevernas rastaktiviteter? Kan skolhälsovården och idrottslärarna engageras att mäta elevernas kondition?

Från hemmets perspektiv:
Vilken datortäthet finns i hemmen idag? Vilken datorvana? Vilka program anser man sig behärska redan idag? Vad har man för förväntningar på projektets effekter? Vad har man för farhågor? Är man positiv eller negativ?

Vilket inflytande och vilken insyn upplever föräldrarna att de har på sina barns datoranvändande idag? Hur mycket tid upplever de att barnen tillbringar vid datorn? Förändras detta över tid i projektets gång?

Hur många köper ut en-till-en-datorn efter avskrivningstiden? Varför?/Varför inte?

Som ni förstår är jag ganska kluven till en-till-en. Framför allt är jag väldigt kluven till den onyanserade debatt som förs, där förespråkarna slänger omkring ogrundade, eller väldigt lösa fördelaktiga argument och avfärdar all kritik och alla farhågor från föräldrar, elever och kritisk skolpersonal med att "skolan måste följa med omvärlden". Helt riktigt. Skolan borde ligga i framkant. MEN inte om det innebär att vi försämrar för ett stort antal elever, genom att ta ifrån dem viktig vuxenkontakt, ge dem halvhjärtad och torftig handledning i användandet av ett viktigt men inte helt ofarligt redskap.

Min erfarenhet av "datorvana" elever i gymnasiet idag är tyvärr (märk! Vi har bara sett en väldigt liten grupp av en-till-en-fostrade elever hittills) att deras kunskap om hur man använder datorerna är ytterligt ytligt och begränsar sig till att kunna hjälpligt hantera ett ordbehandlingsprogram, göra ytliga och mycket begränsade sökningar på nätet (man orkar inte läsa löpande text, utan använder sig av begränsade och mycket ytliga källor) medan man är fena på att installera spel, supersnabb på pekfingervalsen, behärskar miljoner smilies, men inga kortkommandon i Word, har svårt att skilja på språknivåer i skrift, förstå nyanser i text om inte förstärkningstecken (som smilies) används. Det hjälper naturligtvis inte heller att de undervisande lärarna ofta har lika ytliga kunskaper. PIM, som är ett bra initiativ, men tyvärr bespottat bland personalen, understryker detta, genom att koncentreras kring presentationsteknik, istället för att lära lärarna bättre leda källkritiska diskussioner, att själva hitta källor och effektivisera elevernas sökande från ett planlöst surfande till ett effektivt sållande och sammanfattande.

Det ska bli roligt att se en-till-en från the dragon's den. Vem vet! Jag kanske kommer därifrån frälst!