...att ge sig ut att jogga med konstig mage, men jag trodde faktiskt att det skulle gå. Vädret är ju så perfekt för ett långpass och hela helgen har gått åt till att vårda magen. Men det gick inget vidare. 5.5 km blev det ändå, men plågat. Jag som hade hoppats på minst dubbelt så långt idag. Och långsamt gick det också, långsammare än den senaste milen.
Mag ontet har i alla fall ständigt flyttat sig, och är nu lokaliserat i de direkt nedre regionerna, vilket jag hoppas betyder att det tänker ta och förpassa sig utanför min kropp snarast!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar